Knyttsak

Fyrtio minuter i lugn och ro fick jag, men nu lever jag i krigszonen igen. Och jag har verkligen svårt att få mamma att förstå att jag inte har något emot ATT de spelar, utan NÄR de spelar. Hade jag vetat att de slutat sådär vid halv tolv hade det varit en sak, men de håller på till klockan ett. Varje natt. Det tar på krafterna. Nåja, det är två nätter till jag behöver stå ut, sedan åker jag söderut. Det känns lite läskigt, men samtidigt vet jag att det är rätt beslut. Klarar mamma av en natt själv i skogen klarar banne mig jag av det också! Bilresan ner är faktiskt farligare än själva vistelsen, om vi nu ska var ärliga.

Jag har pratat en lång stund med Petter idag också, vilket var väldigt trevligt. Han muntrade upp mig med rollspelssnack och sådär. Det brukar fungera.

Ikväll var jag, mamma, pappa, mormor, morfar, Lena och Rolf på en restaurang i Lund, en grekisk, för att fira Lenas födesledag. God mat, och mycket mat. Jag blev så mätt, vilket inte var första gången den här veckan (så är det vid den här tiden på året).

Jag har effektivt undivikt deriveringen idag också, och imorgon tyckte pappa att jag skulle åka och shoppa med honom, så då lär det inte heller bli så mycket räknat. Jag borde verkligen ta tag i det där snart.

För övrigt, Enyas nya skiva är riktigt bra. Rekomenderas!