Lycka
Jag lever i någon sorts lyckorus just nu. Eller, egentligen är det snarare ett tillstånd av välbefinnande. Emil ringde och sade att han pratat med Akelius i förmiddags. Imorgon eller på torsdag kommer ett hyreskontrakt till vår brevlåda. Exakt datum för flytt är inte bestämt än, men senast den första augusti flyttar vi. Och inte speciellt långt heller - två kvarter bort till en jättefin trea på Odalvägen, så jag kommer att bli granne med Marie :P
Idag har jag inte gjort så speciellt mycket skolarbete. Istället har jag ägnat större delen av förmiddagen åt att spela TS2. Visserligen hade jag behövt plugga, men jag tyckte att jag behövde en förmiddag åt att göra saker som JAG tycker är kul. Sådant ät viktigt för det själsliga välbefinnandet. I en av mina favoritböcker, Säg något, kallar de det för att ha en pyskisk hälodag. Psykisk hälsa är underskattat i dagens samhälle.
Ibland får jag stunder då jag sitter och filosoferar över mitt liv och bara får en sådan...upplysning. Idag har det hänt. Jag insåg att även om mitt liv inte blev exakt så som jag föreställde mig att det skulle bli för tre år sedan så har det ändå blivit precis så som jag vill ha det.
Det är snart tre år sedan jag tog studenten. Jag var ihop med Henrik och visste inte riktigt vilken högskola eller vilket program jag skulle komma in på. Jag ville inte flytta ihop med Henrik eftersom jag kände att jag behövde bo själv ett tag och få lite distans till Löberöd och gymnasietiden, i synnerhet tiden på Berga. Jag visste att jag ville bo själv ett år eller så.
Nu har jag bott i den här ettan i mer än två år, och i Halmstad har jag bott i snart tre år. Först bodde jag tillsammans med Viola och Marie-Louise på Hamngatan - mer centralt boende än så får man leta efter. Sedan bodde jag tillsammans med Andreas ute på Östra Stranden. Därefter hamnade jag på Domherregatan, där jag först bodde ensam ett tag och sedan tillsammans med Anna. I januari 2006 skrev jag på ett förstahandskontrakt på den här lägenheten och i mars 2006 flyttade jag in. I juni förra året flyttade Emil in, och sedan dess har vi bott tillsammans, mer eller mindre (först jobbade jag nere i Skåne under juli-augusti, sedan jobbade han i Kiruna i november och december).
Jag vet fortfarande inte vad jag kommer att arbeta med när jag blir stor. Jag vet inte vad jag ska läsa nästa höst - om jag ska fortsätta på lärarprogrammet, om jag ska söka M eller U, eller om jag kanske ska göra något helt annat - och jag vet inte om jag har något jobb i sommar. Jag dras fortfarande med en dum förkylning sedan Nordmark-lajvet och jag kommer troligtvis inte att ta poängen till den hemska ELP-kursen.
Men jag vet att jag är på rätt väg, jag känner det, och så mycket bättre än så kan det knappast bli.
Idag har jag inte gjort så speciellt mycket skolarbete. Istället har jag ägnat större delen av förmiddagen åt att spela TS2. Visserligen hade jag behövt plugga, men jag tyckte att jag behövde en förmiddag åt att göra saker som JAG tycker är kul. Sådant ät viktigt för det själsliga välbefinnandet. I en av mina favoritböcker, Säg något, kallar de det för att ha en pyskisk hälodag. Psykisk hälsa är underskattat i dagens samhälle.
Ibland får jag stunder då jag sitter och filosoferar över mitt liv och bara får en sådan...upplysning. Idag har det hänt. Jag insåg att även om mitt liv inte blev exakt så som jag föreställde mig att det skulle bli för tre år sedan så har det ändå blivit precis så som jag vill ha det.
Det är snart tre år sedan jag tog studenten. Jag var ihop med Henrik och visste inte riktigt vilken högskola eller vilket program jag skulle komma in på. Jag ville inte flytta ihop med Henrik eftersom jag kände att jag behövde bo själv ett tag och få lite distans till Löberöd och gymnasietiden, i synnerhet tiden på Berga. Jag visste att jag ville bo själv ett år eller så.
Nu har jag bott i den här ettan i mer än två år, och i Halmstad har jag bott i snart tre år. Först bodde jag tillsammans med Viola och Marie-Louise på Hamngatan - mer centralt boende än så får man leta efter. Sedan bodde jag tillsammans med Andreas ute på Östra Stranden. Därefter hamnade jag på Domherregatan, där jag först bodde ensam ett tag och sedan tillsammans med Anna. I januari 2006 skrev jag på ett förstahandskontrakt på den här lägenheten och i mars 2006 flyttade jag in. I juni förra året flyttade Emil in, och sedan dess har vi bott tillsammans, mer eller mindre (först jobbade jag nere i Skåne under juli-augusti, sedan jobbade han i Kiruna i november och december).
Jag vet fortfarande inte vad jag kommer att arbeta med när jag blir stor. Jag vet inte vad jag ska läsa nästa höst - om jag ska fortsätta på lärarprogrammet, om jag ska söka M eller U, eller om jag kanske ska göra något helt annat - och jag vet inte om jag har något jobb i sommar. Jag dras fortfarande med en dum förkylning sedan Nordmark-lajvet och jag kommer troligtvis inte att ta poängen till den hemska ELP-kursen.
Men jag vet att jag är på rätt väg, jag känner det, och så mycket bättre än så kan det knappast bli.
Kommentarer
Trackback
