Knyttsak

Först och främst vill jag börja med att be om ursäkt. Jag har inte skrivit så flitigt de senaste dagarna, och ni bör inte räkna med en massproduktion av inlägg de kommande två veckorna heller. Anledning: slutprov i matte och fysik. Bloggar jag är det ett tecken på låg moral och disciplin.

I natt drömde jag att jag var ombord på Götheborg (ostindiefararen, inte staden). Jag stod uppe i masten tillsammans med en annan tjej. Hon var orolig för vad som skulle hända om det slutade blåsa och det inte blev någon vind i segeln, så att vi blev fast ute på havet. Nu är det ju så att det aldrig skulle inträffa, eftersom skeppet är utrustat med motorer och propellrar. Det hann jag dock inte säga till henne, eftersom jag vaknade. Synd att det var en så kort dröm, för den var väldigt trevlig.

Den har dock satt sina spår. Gång på gång kommer mina tankar tillbaka till det - jag var ombord och åkte med båten. Skeppet. Jag kan inte sluta tänka på det. Det hade varit riktigt, riktigt häftigt att få göra det på riktigt. Men kan jag? Eller kanske snarare - vågar jag? Och vill jag?



Ostindiefararen Götheborg på besök i Ystad, augusti 2008

Och den där sista frågan har jag egentligen aldrig tvivlat över svaret på...