Men fan?

Det här inlägget skriker gnäll långa vägar. Du läser vidare på egen risk.

Jag är hungrig. Jag har försovit mig för andra dagen i rad, så nu har jag missat en studio-timme och ytterliggare en mekanikföreläsning. Jag hatar Halmstad i novemeber, för allting är grått och regnigt. Jag klarade inte mattetentan, vilket innebär att jag tagit noll poäng hittills den här terminen. Jag har ont i armen, för jag lyckades fastna med den i byxorna på något sätt när jag skulle ur fåtöljen där jag suttit uppkurad igår och sedan rev jag upp ett nästan sex centimeter långt sår. Jag är trött av tavgylen och jag är trött på att det kliar på mig (även om det blivit mycket bättre. Om det går tillbaka igen när kortisonen slutar verka ikväll kommer jag säkerligen att döda något i ren frustration). Och nämnde jag att jag ligger tokigt mycket efter i skolan och att jag utvecklat allergi mot både november och projektarbeten?

När allting känns bara bajs och grått (som alltid i november, med andra ord. jag börjar återigen överväga det där med vinterdvala) får man sätta upp kortstiktiga mål. Dagens mål blir alltså:
1) Få i mig lite frukost bestående av te och yoggi så att jag kan äta middag i rimlig tid vid tolv.
2) Lyckas ta mig till skolan i tid till klockan tre för att slava i Mordors gruvor i två timmar under Gothmog (läs: verkstadspass med Lars G Staf)
3) Gå och handla mjölk på väg hem från skolan.
4) Titta på Desperate Housewifes ikväll klockan nio.

Små mål kan tyckas, men någonstans måste man ju börja om man vill ta över världen. Nu ska jag dricka te och vara oresonlig resten av dagen. Hej Svejs.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0