Bokrecension: Natthimmel
Titel: Natthimmel
Författare: Sofia Nordin
Utgivningsår: 2009
Betyg: 4 av 5
Handling:
Tilda går i åttan. Hennes bästa vän Adina har flyttat och hon känner sig ensam. Hon är ganska blyg och tänker ofta att en miljon saker kan gå fel och hon har ingen att prata med, varken i skolan eller hemma. Men så börjar Jesper i Tildas klass. Jesper, som lajvar. Jesper, som tillslut lyckas övertala Tilda att följa med på ett lajv. Resan mot att bli lajvare förändrar Tilda. Hon hittar en ny vän i Jesper, en person som hon kan prata med och plötsligt tycks inte allting vara lika skrämmande längre.
Omdöme:
Jag blev faktiskt positivt överraskad av den här boken. Det är en tonårsbok, och språk och stil är anpassat därefter. Det märks att boken är utgiven nyligen. De böcker i den här stilen som jag läste när jag var fjorton nämnde i ett fåtal tillfällen mobiltelefoner och aldrig någonsin msn. Underhållande!
I vilket fall som, Tilda har samma problem som många andra i hennes ålder (osäkerhet, rädslan att vara utanför o.s.v.) och i slutändan löser sig alla dess problem som sig bör. Inget märkvärdigt med det. Det som däremot är anmärkningsvärt med den här boken, och det som verkligen fick mig att börja läsa den från första början, är lajvinslaget.
För det första: det är den första skönlitterära bok jag ramlar över som över huvud taget har lajv med som en del av huvudintrigen.
För det andra: jag känner så igen mig i delar av det som beskrivs. Flera gånger medan jag läste tänkte jag "men det är ju precis så det är!" Jag vet inte så mycket om författaren, men jag skulle bli mycket, mycket förvånad om det visade sig att hon aldrig någonsin lajvat. Jag har svårt att tro att person som aldrig lajvat kan beskriva fenomenet lajv på ett sådant träffande sätt.
Är du intresserad av lajv, bara det minsta lilla, kan jag verkligen rekommendera den här boken!
Utdrag ur boken:
"Kort sagt, hertiginnan är en person som jag aldrig skulle vilja försvara, eller ens jobba åt, i vanliga fall. Ändå känner jag det så starkt i hela kroppen: Jag skulle kämpa för henne till sista blodsdroppen om det skulle behövas. Visserligen vet jag att det inte finns några riktiga blodsdroppar inblandade, men känslan är ändå riktig, stark och tydlig, inte en låtsaskänsla som jag hittar på för att det passar här."
Författare: Sofia Nordin
Utgivningsår: 2009
Betyg: 4 av 5
Handling:
Tilda går i åttan. Hennes bästa vän Adina har flyttat och hon känner sig ensam. Hon är ganska blyg och tänker ofta att en miljon saker kan gå fel och hon har ingen att prata med, varken i skolan eller hemma. Men så börjar Jesper i Tildas klass. Jesper, som lajvar. Jesper, som tillslut lyckas övertala Tilda att följa med på ett lajv. Resan mot att bli lajvare förändrar Tilda. Hon hittar en ny vän i Jesper, en person som hon kan prata med och plötsligt tycks inte allting vara lika skrämmande längre.
Omdöme:
Jag blev faktiskt positivt överraskad av den här boken. Det är en tonårsbok, och språk och stil är anpassat därefter. Det märks att boken är utgiven nyligen. De böcker i den här stilen som jag läste när jag var fjorton nämnde i ett fåtal tillfällen mobiltelefoner och aldrig någonsin msn. Underhållande!
I vilket fall som, Tilda har samma problem som många andra i hennes ålder (osäkerhet, rädslan att vara utanför o.s.v.) och i slutändan löser sig alla dess problem som sig bör. Inget märkvärdigt med det. Det som däremot är anmärkningsvärt med den här boken, och det som verkligen fick mig att börja läsa den från första början, är lajvinslaget.
För det första: det är den första skönlitterära bok jag ramlar över som över huvud taget har lajv med som en del av huvudintrigen.
För det andra: jag känner så igen mig i delar av det som beskrivs. Flera gånger medan jag läste tänkte jag "men det är ju precis så det är!" Jag vet inte så mycket om författaren, men jag skulle bli mycket, mycket förvånad om det visade sig att hon aldrig någonsin lajvat. Jag har svårt att tro att person som aldrig lajvat kan beskriva fenomenet lajv på ett sådant träffande sätt.
Är du intresserad av lajv, bara det minsta lilla, kan jag verkligen rekommendera den här boken!
Utdrag ur boken:
"Kort sagt, hertiginnan är en person som jag aldrig skulle vilja försvara, eller ens jobba åt, i vanliga fall. Ändå känner jag det så starkt i hela kroppen: Jag skulle kämpa för henne till sista blodsdroppen om det skulle behövas. Visserligen vet jag att det inte finns några riktiga blodsdroppar inblandade, men känslan är ändå riktig, stark och tydlig, inte en låtsaskänsla som jag hittar på för att det passar här."
Kommentarer
Trackback
