En dödsdom
Det är bara att inse fakta, min dator är gammal och jag kommer snart att behöva en ny. Det positiva är att teknikern faktiskt fixade fläkten. När jag fick hem datorn igen för någon dag sedan var den tyst och fin. Det negativa är att fläkten i fråga är integrerad med moderkortet, så när den väl lägger av kommer jag att behöva en ny dator.
Och det negativa slutar inte där, nej, för nu har den börjat få en annan egenhet för sig. "Ovanför" tangentbordet, mellan tangentbordet och skärmen, har jag en kontrollpanel där jag bland annat styr ljudet och kan sätta av och stänga på det trådlösa nätverkskortet. Den panelen har nu fått fnatt och gör lite som den själv vill: skruvar upp ljudet på max, sänker det ner i botten, stänger av högtalarna helt bara sådär lite spontant och sätter på och stänger av nätverkskortet efter eget behag. Och varje gång den gör det kommer givetvis en ruta upp på skärmen som visar hur högt eller lågt ljudvolymen ändras, eller att nätvärket är på/av. Inser ni hur frustrerande det är att sitta och jobba med datorn då? Eller spela spel?
Pappa föreslog att jag skulle göra en systemåterställning, ifall det var någon nyinstallerad uppdatering som krånglade, och det gjorde jag och när datorn startat om sig talade den om att det inte fungerade. Och nu idag låter fläkten igen, precis lika illa som den gjorde innan. Men panelen krånglar inte lika mycket. Den är fortfarande inte som den ska (den påstår att högtalarna är av fastän de inte är det, jag förstår inte riktigt hur det går ihop), men det är i alla fall bättre än igår. Så... jag måste tydligen välja mellan en skrammlande fläkt (och jag lovar, den skrammlar, i ordets rätta bemärkelse!) eller en ljudpanel med alldeles för mycket egenkaraktär.
Datorn fungerar att använda, men den är döende, helt enkelt. Och jag måste börja leta efter en ny dator innan den dör helt. Nya datorer kostar pengar. Och jag tvivlar på att jag kommer att hitta någon lika bra som den här, för det är en bästa dator jag någonsin haft! Men jaja, det är lika bra att börja leta, för jag vill gärna ha en ny innan den här lägger av.
Jag har i alla fall varit duktig och sparat alla mina viktiga filer på den bärbara hårddisken, inklusive mina tre år av The Sims-spelande. Det är mycket tid i ett kvarter, och det är det som skulle kännas mest surt om det skulle försvinna för alltid, det och mina foton (ja, och boken så klart, men den har jag sparad på fyra olika ställen, så jag är ganska garderad där, jag är nämligen inte helt naiv när det gäller digitalteknik, till skillnad från Carrie Bradshaw), så nu har jag gjort vad jag kunnat för att bevara allting. Mer än så kan man faktiskt inte begära.
Nu, om ni ursäktar, så ska jag gå och fortsätta excerpera metaforer från Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann, och sedan ska jag åka ut till Olofslund och träna.
Och det negativa slutar inte där, nej, för nu har den börjat få en annan egenhet för sig. "Ovanför" tangentbordet, mellan tangentbordet och skärmen, har jag en kontrollpanel där jag bland annat styr ljudet och kan sätta av och stänga på det trådlösa nätverkskortet. Den panelen har nu fått fnatt och gör lite som den själv vill: skruvar upp ljudet på max, sänker det ner i botten, stänger av högtalarna helt bara sådär lite spontant och sätter på och stänger av nätverkskortet efter eget behag. Och varje gång den gör det kommer givetvis en ruta upp på skärmen som visar hur högt eller lågt ljudvolymen ändras, eller att nätvärket är på/av. Inser ni hur frustrerande det är att sitta och jobba med datorn då? Eller spela spel?
Pappa föreslog att jag skulle göra en systemåterställning, ifall det var någon nyinstallerad uppdatering som krånglade, och det gjorde jag och när datorn startat om sig talade den om att det inte fungerade. Och nu idag låter fläkten igen, precis lika illa som den gjorde innan. Men panelen krånglar inte lika mycket. Den är fortfarande inte som den ska (den påstår att högtalarna är av fastän de inte är det, jag förstår inte riktigt hur det går ihop), men det är i alla fall bättre än igår. Så... jag måste tydligen välja mellan en skrammlande fläkt (och jag lovar, den skrammlar, i ordets rätta bemärkelse!) eller en ljudpanel med alldeles för mycket egenkaraktär.
Datorn fungerar att använda, men den är döende, helt enkelt. Och jag måste börja leta efter en ny dator innan den dör helt. Nya datorer kostar pengar. Och jag tvivlar på att jag kommer att hitta någon lika bra som den här, för det är en bästa dator jag någonsin haft! Men jaja, det är lika bra att börja leta, för jag vill gärna ha en ny innan den här lägger av.
Jag har i alla fall varit duktig och sparat alla mina viktiga filer på den bärbara hårddisken, inklusive mina tre år av The Sims-spelande. Det är mycket tid i ett kvarter, och det är det som skulle kännas mest surt om det skulle försvinna för alltid, det och mina foton (ja, och boken så klart, men den har jag sparad på fyra olika ställen, så jag är ganska garderad där, jag är nämligen inte helt naiv när det gäller digitalteknik, till skillnad från Carrie Bradshaw), så nu har jag gjort vad jag kunnat för att bevara allting. Mer än så kan man faktiskt inte begära.
Nu, om ni ursäktar, så ska jag gå och fortsätta excerpera metaforer från Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann, och sedan ska jag åka ut till Olofslund och träna.
Datorlös
Min älskade laptop är på hälsohem och tar en välförtjänt semester. Förhoppningsvis är den pigg och utvilad redan på onsdag, men i värsta fall är den borta länge. Så, eftersom jag inte har någon dator är lite svårare att blogga. Inte för att jag varit så överdrivet jätteaktiv här den senaste tiden (tyvärr, det stavas U-P-P-S-A-T-S), men i alla fall. Stay tuned.
Allting är upp-och-ner!
Jag läser facklitteratur på kvällarna innan jag ska sova och skönlitteratur på dagarna när jag sitter och pluggar. Hur gick det till?
Tja, till att börja med så baserar jag materialet till min magisteruppsats på skönlitteratur... och så läser jag Skriv på! av Elizabeth George, som är en bok som handlar om hennes syn på hur man ska skriva skönlitteratur.
Så. Jag har lyckats åstadkomma ett blogginlägg idag också, tjoho! Nu ska jag återgå till att klassificera metaforer. Det är lite mindre tjoho, för det är sjukt svårt.
Det låter väldigt enkelt att lista ut vilken källdomänen är och vilken måldomänen är, och i vissa fall är det ganska enkelt. Till exempel: Hans berättelser trollband publiken. Metaforen blir då BERÄTTELSER ÄR MAGI. Eller: På den vägen var det, passar in i LIVET ÄR EN RESA-metaforen.
Men var sjutton ska jag placera saker som kasta ett öga på, hans dotter var rasande grann och han ljög generalen full? Förslag mottages tacksamt.
Ay well, back to work.
Tja, till att börja med så baserar jag materialet till min magisteruppsats på skönlitteratur... och så läser jag Skriv på! av Elizabeth George, som är en bok som handlar om hennes syn på hur man ska skriva skönlitteratur.
Så. Jag har lyckats åstadkomma ett blogginlägg idag också, tjoho! Nu ska jag återgå till att klassificera metaforer. Det är lite mindre tjoho, för det är sjukt svårt.
Det låter väldigt enkelt att lista ut vilken källdomänen är och vilken måldomänen är, och i vissa fall är det ganska enkelt. Till exempel: Hans berättelser trollband publiken. Metaforen blir då BERÄTTELSER ÄR MAGI. Eller: På den vägen var det, passar in i LIVET ÄR EN RESA-metaforen.
Men var sjutton ska jag placera saker som kasta ett öga på, hans dotter var rasande grann och han ljög generalen full? Förslag mottages tacksamt.
Ay well, back to work.
Helgen
I helgen var jag och mamma nere i stugan. Det var väldigt trevligt. Bland annat var vi med i en bouleturnering i Brantevik mitt i natten (nä, men det var mörkt ute) och var uppe i fyren i Sandhammaren. Jag tog lite bilder med mobilen, men den och datorn vägrar just nu samarbeta och jag är för trött för att bråka med dem, så det får bli en annan gång.
Igår var jag sjuk, så det blev inte så mycket gjort. Idag har jag mått lite bättre, och faktiskt fått läst en hel del och äntligen kunnat påbörja analysen till min magisteruppsats. Nu är jag trött och tänker gå och sova. Imorgon ska jag förhoppningsvis till skolan, och så ska jag träna, så det blir troligen inte så mycket bloggat då. På onsdag kanske?
Jeez, jag undrar vad de som faktiskt bloggar varje dag sysslar med, förutom att blogga. Eller det är kanske det? ;) I vilket fall som skrivet de inte magisteruppsats!
Igår var jag sjuk, så det blev inte så mycket gjort. Idag har jag mått lite bättre, och faktiskt fått läst en hel del och äntligen kunnat påbörja analysen till min magisteruppsats. Nu är jag trött och tänker gå och sova. Imorgon ska jag förhoppningsvis till skolan, och så ska jag träna, så det blir troligen inte så mycket bloggat då. På onsdag kanske?
Jeez, jag undrar vad de som faktiskt bloggar varje dag sysslar med, förutom att blogga. Eller det är kanske det? ;) I vilket fall som skrivet de inte magisteruppsats!
Halloween/Samhain 2011
Alltså, jag hade först inte tänkt att fira någonting alls, för jag var helt enkelt inte sugen. Men sedan, i fredags, läste jag Lilithas blogg och bestämde mig för att karva ut en pumpa i alla fall. Och man kan ju inte bara kasta en massa fullt användbart pumpakött. Så jag bestämde mig för att göra en paj. Och då fick mamma för sig att bjuda in en gammal vän till familjen, och innan jag visste riktigt hur det gick till hade jag dukat bordet med konfetti och tänt pumpalyktan ute på trappan. Det blev en väldigt informell Halloween-middag, ingen klädde upp sig och det var "bara" två rätter. Fast efterrätten räknas knappt. Jag tog en paket mango-passionsmousse och rörde ihop pulvret med mjöl och satte in i kylen. Men mina fina orange ljus fanns där, konfettin fanns där, och pumpalyktan stod på trappan och lyste hela kvällen.
I måndags var det Samhain. Jag hade egentligen inte tänkt fira det heller, för jag har fortfarande inte hittat någon plats här där jag känner mig helt och hållet bekväm med att ha en ritual. Men sedan fick jag en impuls och tänkte på skogen här i närheten, och rätt vad det var satt jag och planerade en liten ritual. Jag tänker inte gå in på detaljerna i den, det känns för personligt, men jag gick ut i skogen och hittade en fin plats och det var... magiskt. Ritualen i sig var inte så magisk ("I've had better"), men promenaden in och ut ur skogen... när jag kom in i skogen slöt sig lövverket över mig och allting blev... gult. Gyllene. Det var väldigt vackert. Och när jag var klar och skulle packa ihop mina saker och gå hem hade dimman sänkt sig. Jag tycker om dimma. Jag kan inte riktigt förklara varför, men känslan som jag får... det känns tryggt på något sätt.
Jag tänkte på det Ceriadwen skrev häromdagen, om att det var lite galet att ge sig ut i skogen bara sådär. Jag kände lite samma sak när jag gick hem genom dimman, för det ryktas att det finns vildsvin i skogen, och vildsvin är läskiga. Men det kändes ändå bra på något sätt. Rätt.
Ritualplatsen jag hittade kan jag tänka mig att använda igen. Den känns bra. Men kanske inte under sommaren, för det var ganska mycket undervegetation på vägen dit, och när jag kom hem hittade jag en fästing som kröp omkring på min tröja och letade efter någonstans att bita sig fast.
Och den främsta anledningen till att jag bestämde mig för att gå ut var för att jag bestämde mig för att vara jag. Jag lånar ett citat från Ceriadwen, för hon uttrycker precis det jag vill få fram, precis det som gjorde att jag bestämde mig, och en del av det som jag lovade mig själv att arbeta mer aktivt på under nästa årshjul, för att det är den jag vill vara, för att det är den jag är:
"Och varför jag gör detta? Jag antar att det bara är sådan jag är, det får mig att må bra och är en del av den jag vill vara. Vi skapar oss själva i varje stund och med varje val. Jag väljer att aktivt utöva min tro, att sätta den i den främre delen av min tillvaro och hedra makterna." (Länk)
Nu, slutligen, tänker jag visa upp årets pumpa:
Det ska föreställa en pirat med ögonlapp. Och Lilitha får gärna använda den i sitt collage.
I måndags var det Samhain. Jag hade egentligen inte tänkt fira det heller, för jag har fortfarande inte hittat någon plats här där jag känner mig helt och hållet bekväm med att ha en ritual. Men sedan fick jag en impuls och tänkte på skogen här i närheten, och rätt vad det var satt jag och planerade en liten ritual. Jag tänker inte gå in på detaljerna i den, det känns för personligt, men jag gick ut i skogen och hittade en fin plats och det var... magiskt. Ritualen i sig var inte så magisk ("I've had better"), men promenaden in och ut ur skogen... när jag kom in i skogen slöt sig lövverket över mig och allting blev... gult. Gyllene. Det var väldigt vackert. Och när jag var klar och skulle packa ihop mina saker och gå hem hade dimman sänkt sig. Jag tycker om dimma. Jag kan inte riktigt förklara varför, men känslan som jag får... det känns tryggt på något sätt.
Jag tänkte på det Ceriadwen skrev häromdagen, om att det var lite galet att ge sig ut i skogen bara sådär. Jag kände lite samma sak när jag gick hem genom dimman, för det ryktas att det finns vildsvin i skogen, och vildsvin är läskiga. Men det kändes ändå bra på något sätt. Rätt.
Ritualplatsen jag hittade kan jag tänka mig att använda igen. Den känns bra. Men kanske inte under sommaren, för det var ganska mycket undervegetation på vägen dit, och när jag kom hem hittade jag en fästing som kröp omkring på min tröja och letade efter någonstans att bita sig fast.
Och den främsta anledningen till att jag bestämde mig för att gå ut var för att jag bestämde mig för att vara jag. Jag lånar ett citat från Ceriadwen, för hon uttrycker precis det jag vill få fram, precis det som gjorde att jag bestämde mig, och en del av det som jag lovade mig själv att arbeta mer aktivt på under nästa årshjul, för att det är den jag vill vara, för att det är den jag är:
"Och varför jag gör detta? Jag antar att det bara är sådan jag är, det får mig att må bra och är en del av den jag vill vara. Vi skapar oss själva i varje stund och med varje val. Jag väljer att aktivt utöva min tro, att sätta den i den främre delen av min tillvaro och hedra makterna." (Länk)
Nu, slutligen, tänker jag visa upp årets pumpa:
Det ska föreställa en pirat med ögonlapp. Och Lilitha får gärna använda den i sitt collage.
Läst i oktober
- De andra sagornas bok, Emma Lundqvist
Uppläsare: Lisa Jansson
Genre: Genom porten-fantasy
Mörkersdottir Förlag, 2011
Betyg: 4
- Stravaganza. Stjärnornas stad, Mary Hoffman
City of Stars
Stravaganza 2
Genre: Genom porten-fantasy
Översättning: Lena Karlin
Alfabeta, 2004 (Bloomsbury, 2006)
Betyg: 3
- Metaphor and writing, Philip Eubanks
Genre: Lingvistik
Cambridge University Press, 2011
Betyg: 3
- Barbaren, Raymond E. Feist & Janny Wurts
Servant of the Empire, första halvan
Imperiets dotter, bok 3
Genre: Episk fantasy
Översättning: Anders Bellis
Wahlströms Fantasy. 1996 (1990)
Betyg: 4
- The Mistmantle Chronicles: Urchin of the Riding Stars, M. I. McAllister
The Mistmantle Chronicles, book 1
Genre: Episk fantasy
Miramax books, 2006 (2005)
Betyg: 5
- Gothic Lolita, Dakota Lane
Genre: Mysterieroman
Atheneum books, 2008
Betyg: 2
- Rapsbaggarna, Karin Brunk Holmqvist
Uppläsare: Stefan Sauk
Genre: Komedi
StorySide, 2011 (Kabusa Böcker, 2006)
Betyg: 5
- Svarta hål och kosmiska ägg, Isaac Asimov
The Collapsing Universe, The Story of Black Holes
Genre: Astronomi/astrofysik
Översättning: Tönis Tönisson
Prisma Bokförlag, 1981 (1977)
Betyg: 4
