Knyttsak

Jag kom på att jag glömt lägga upp dumheterna från vårt senaste avslutade rollspelsäventyr, Drakborgen, som jag spelledde (just nu spelar vi nästa del i Nanbaton-kampanjen, se mer i kategorin till vänster). Rolig läsning!

DRAKBORGEN

STARRING:

Linn – Spelledare (SL)
Markus – Veddoschamanen Ujaq
Petter – kraggbarbaren Bernak
Emil – den kringresande, skönsjungande kiriya-alven Niare

 

---------------------------------------------------------------

Ujaq (som spår Niare): Du kommer att bli hyllad och omsjungen
Niare: Åh, får jag skriva sången själv?

 

Bernak (till Niare): En sån ettrig person du är!
Niare: Nej, social!

 

Bernak: Jag ska ha flest mynt, jag är dyrare i drift än ni.
Ujaq: Just därför borde du betala oss i förväg för alla problem du kommer att ställa till med.

 

Du ska sluta nu, om du inte vill bosätta dig i en fisk.
- Ujaq till thalasken som hotar honom.

Jag ser framför mig fem olika sätt detta kan sluta på. Fyra av dem slutar med våld.
- SL

SL: Det blir inget våld
Markus: Nä, trots att SL försökte
Emil: Äh, hon försökte bara bussa tiraker på oss.
Petter: Och det är inget hedersamt i att slåss mot tiraker.
Emil: Tiraker skövlar man med pennknivar.

 

Vi borde tvätta hans mun. Med en kniv.
- Niare om en välbärgad asharier som inte alltid uppskattar alver.

Niare: De där kvinnorna tar betalt för vad de håller på med , och det kostar!
Bernak: Va?! De borde snarast betala mig, vet de inte att uppskatta en riktig, välutrustad man?

 

Bernak: Du är högljudd för att vara alv.
Niare: Ja, jag är nykter.

 

Men jag var inte klar! Du sjanghajade min recap!
- Markus till Petter under återberättandefasen i början av spelmötet. Och i vanliga fall är det svårt att få dem att recappa på eget bevåg.

Kan man backstabba en dvärg ska man göra det.
- Niare, som inte tycker om dvärgar på bästa alvmanér.

Emil: Niare dör nog nu.
Markus: Ingen fara, välj en kropp!

 

Det här är en episk strid, den tar inte hänsyn till personliga behov.
- Petter

Men Bernak, jag trodde att vitsen med att sova inne i stan var att det fanns hus, så att vi inte skulle behöva bygga några.
- Ujaq till Bernak som av någon för alla andra obegriplig anledning, står och hackar sten.

Min karaktär tänker inte säga ”spring för livet”, men någon av er andra som har lite högre självbevarelsedrift kan ju göra det.
- Petter, när spelgruppen håller på att bli slarvsylta.

Emil: Vi borde hitta en fängelsehåla.
Petter: Ja, sen låser vi in våra tärningar där tills de visar bot och bättring. Några månader på vatten och bröd ska de ha, de jävlarna!

 

Men vad är det för vits med att sätta upp en hylla om man inte hare en lönndörr bakom?
- Niare avslöjar något om alvisk byggnadsstil.

Ujaq: Vi kan äta på silverfat ikväll!
Bernak: Jag vet mer som kan serveras på ett fat.
Ujaq: Typ någons huvud.
SL: Zarinas? (Zarina är en SLP som ställt till en del problem)
Bernak: Nej för fan! Inte än.

 

Niare (om ett skelett de hittar i en fängelsehåla): Vi kan släppa ut honom, även om vi är lite sena.
Bernak: Eller också kan vi stänga in någon att göra honom sällskap (tittar menande på Niare)
Niare: Det går ju inte, nu när ni har haft sönder dörren.

 

Emil: Markus får göra det, han var sist hit.
Markus (som kom sent till spelmötet): Bah, jag var först. Det är bara det att tiden inte har hunnit ifatt än.

 

Ja, vi letade igenom de övre delarna av slottet och vi stötte på nästan inget motstånd, bortsett från ett skrin och det motståndet slog vi ner ganska snabbt.
- Markus recappar. Faktum var att skrinet inte ville öppna sig, så Bernak slängde ner det för trappan och spred juveler över halva golvet.

Linn (som inte kan hålla sig till ett äventyr, utan flummar iväg till Nanbaton-kampanjen): Han kanske snubblar och har ihjäl hela Nanbatons guldåder. Fan vad bra det hade varit.
Petter: Ja, men så klantig är… hur fan har man ihjäl en guldåder?!