Knyttsak

Det har gått lite mer än en vecka. Det känns fortfarande lite konstigt. Ovant. Först tog jag det med någon sorts jämnmod, och sedan blev jag ledsen, men nu känner jag mig mest arg. Vi var ihop i över fem år, och jag tycker att vi borde ha känt varandra tillräckligt väl för att hantera allt det här vid det här laget, men tydligen inte. I höstas var jag helt övertygad om att vi skulle klara att flytta isär ett tag, för vårt förhållande var så pass stabilt. Men tydligen var det bara stabilt för att vi bodde ihop.

En del av det är mitt fel, jag kunde ha anstängt mig mer. Men att få höra att han inte tror att jag älskar honom, och insinutioner om att jag skulle ha sex med någon annan... det minerar liksom marken, och efter ett tag tröttnade jag på att försöka. Vetskapen om att varenda liten sak jag skulle göra eller säga kunde tolkas fel, eftersom han överreagerade... det spelar liksom ingen roll vad man gör då, eftersom allting blir fel.

Vi har alltid kunnat prata om allt, även saker som varit jobbiga. Jag att han mått dåligt för att vi inte bodde ihop, och att han beskylde mig för det. Han sa det aldrig högt, men det märktes i sättet han agerade på, saker han sade... och framför allt för att han aldrig förnekade det när jag frågade honom. Då fungerar inte ett förhållande. Det överlever inte om man inte kan vara ärlig. Och eftersom han gav mig dåligt samvete kunde jag inte ta upp och prata om jobbiga saker, eftersom jag inte ville att han skulle bli ledsen.

Jag tänker inte ta på mig hela skulden för det här, oavsett vad han tycker och säger. För det var inte helt och hållet mitt fel. Vi var båda väldigt bra på att förstöra det vi byggde upp. Jag för att jag inte klarade av att diskutera saker som jag visste skulle göra honon ledsen, han för att han vägrade se att alla problem inte alls skulle lösas om vi flyttade ihop igen, för flytten var inte det verkliga problemet till dem. Ibland är det lättare att blunda. Men det är aldrig en bra lösning.

Jaja, det är som det är.

Det som ödet förenar skiljs ibland av livet.