Knyttsak

Vi fick ganska mycket snö i söndags (vilket visserligen inte är så mycket jämfört med förra året, men allting är ju relativt!) så igåt bestämde jag mig för att det var dags att  åka skidor. Vi har haft snö i två veckor eller så, men det har inte varit så mycket att det gått att åka skidor. Nu däremot... strålande solsken, klarblå himmel och fyra minusgrader. Jag tycker det var för bra för att låta bli, helt enkelt, så jag gick ner i källaren och letade upp skidorna som stått där i ett år, snörade på mig pjäxorna och gick ut. Och vilken skidtur jag fick! Första dagen som solen började värma på allvar, det var helt underbart! Jag fick dessutom lite oväntat sällskap av min morbor, som hade fått samma ide som jag. Trevligt. Eftersom det var något så ovanligt (i Skåne) som snö, rimfrost och sol samtidigt passade jag på att ta några foton också.


Äntligen skidor! Som jag har längtat! Och tänk att den första skiddagen skulle bjuda på ett sånt här underbart väder!


Min by på avstånd. Det bästa med att bo i en by är att det inte är så svårt att ta sig ut i naturen. Det kunde jag sakna ibland när jag bodde i Halmstad.


Rävspår.


Linn-spår. Min morbor hjälpte till också. De stora stavmärkena är hans. Det bästa med att åka på åkern är att det inte är så många som går där och förstör spårningen. Det är lite drygt att göra nya spår varenda gång man ska åka. Förhoppningsvis håller de här ett tag.


Lite skogsåkning blev det också.


Rimfrost är något av det vackraste jag vet.


Solen sken mellan grenarna.


Mera rimfrost.