Knyttsak

Efter nollningen 2006 hade jag bestämt mig för att inte syssla med sånt igen i en organisatorisk roll. Det gick ju åt helvete redan 2007, då jag var ÖK, då jag förutom att hålla Campusrundvandringen första dagen fick ta hand om en grupp nollor själva under stadsvandringen, samt ha en hand med i Ior-överlämningen. Och 2008, då jag återigen var inblandad i Campusrundvandringen.

 

När jag sedan flyttade till Lund hade jag egentligen bestämt mig för att jag var klar med allt sånt - att jag skulle klara av att gå från "student" till "studerande" (vilket är en stor skillnad). Det gick ju hyfsat bra. Fram tills i år. En stor del av dagen idag har jag ägnat åt att ta fram förslag på aktiviteter, datum till faddergruppsträffar, skapa en facebookgrupp, lägga upp länkar till scheman och i största allmänhet koordinera den faddergrupp jag är inblandad under hösten. Och nu sitter jag här och undrar - hur sjutton gick detta till??? Helt ärligt skyller jag allt på min kära pojkvän, för om han inte varit iblandad i LTHs nollning hade jag inte blivit inspirerad att bli fadder heller. Men jag ska inte klaga, för det känns faktiskt helt okej. Det känns mer än helt okej - det känns väldigt roligt! Jag kommer dock att sakna att ha min gröna overall. Det är nackdelen med att plugga på SOL....