Knyttsak

Det är underligt vilka reflexer som sitter i ibland. Jag har varit i Löberöd en veckodag, vilket har varit ganska ovanligt eftersom jag bot i Halmstad de senaste fem åren. De gånger jag varit är en veckodag har jag ofta ätit middag hos mormor och morfar. Eftersom det var längesedan jag träffade mormor (doh!) fick jag i förmiddags en impuls att ringa henne och spontanbjuda in mig på middag. Jag har rest mig från stolen innan jag kom på att det inte gick och varför det inte gick. Det är svårt att bjuda in sig på middag hos någon som är död. Det är sorgligt och jag saknar mormor något otroligt. Det är ett stort svart hål där hon borde vara.