Knyttsak

så var den första latintentan avklarad! Den var inte så svår, det kom inga extra kluriga saker, så jag borde bli godkänd. Hoppas jag.

Jag har varit och shoppat lite idag, för ovanlighetetns skull. Ett par badskor (så jag slipper få kli i fötterna av rengöringsmedel i fortsättningen, förhoppningsvis) och en bh och handkräm.

Jag har pillat med prologen till boken också, och jag känner mig klar med den nu, så jag ska försöka få upp den här på söndag eftermiddag/kväll. Om jag orkar. Jag ska ha en aktiv helg, så jag kommer inte att blogga så mycket. I annat fall lägger jag upp den på måndag eller tisdag. Men nu är den i alla fall klar!

Nu ska jag gå och städa. Det är tråkigt, men gör jag det nu slipper jag bry mig på det resten av helgen. (jo, jag klassar det som helg nu, för jag har skrivit tenta idag och är föreläsningsfri imorgon, tjohej!)

Jag hade egentligen tänkt att skriva om kursstarten i eftermiddag (den var intensiv - massa saker som jag glömt bort sedan jag läste språkhistoria förra decceniet - men intressant. Mycket läsa blir det, fast den är ju forskarförberedande, så det ska vara så) och om Swedbank som i vanlig ordning inte fungerar som den ska (varför kan mamma betala med sitt kort men inte jag med mitt? Och fanskapet till bankkontor har ju givetvis aldrig öppet när jag har tid att gå dit och bråka med dem, eftersom Löberöds bankirer är konservativa typer som inte tycker det är lönt att ha öppet när vanligt folk har tid att gå dit). Fast jag orkar inte gnälla mer om det än så här.

Det har varit en intensiv idag och på torsdag har jag tenta. Ni som följt den här bloggen ett tag vet vad det innebär. Jag har alltid nerverna utanpå när det närmar sig tentamen (jag kräktes innan min första salstenta... ), och jag tycker att all tid som inte läggs på att tentaplugga är bortkastad tid. Imorgon blir det därför biblioteksstudier, tjoho. Och det finns en viss risk att jag inte pallar blogga så mycket innan torsdag. Tenta går före blogg, alla tider.

Nu ska jag sova. Imorgon ska jag kopiera artiklar till språkhistorian och plugga latinsk grammatik.

Jag sitter och pillar lite med bilderna till TP-recensionen jag skriver åt Fenix, men jag kan inte riktigt bestämma mig för vilken jag ska välja, så därför frågar jag er: vilken tycker ni är bäst?

Idag skulle jag ha:

• Pluggat till latintentan
• Skrivit klart TP-recensionen till Fenix
• Fortsatt skriva på lajvartikeln till Fenix
• Pillat det sista med prologen till min bok så att jag kan lägga upp den på bloggen

Det jag däremot gjorde:

• Pluggade till latintentan (snart sitter alla deklinationerna, yay me!)
• Dammade
• Dammsugade
• Rensade alla mina pärmar.

Jag menar verkligen alla pärmar. 20 stycken. Pärmen där jag haft alla mina föreläsningsanteckninar blev överfull och gick inte att stänga. Problemet var tvunget att åtgärdas akut, och eftersom jag inte hade några tomma pärmar fick jag rensa och flytta om papper. Nu har jag istället två nya fulla pärmar, men eftersom jag inte planerar att läsa några teknikämnen än på ett tag eller är i behov av nya noter på lösblad så är det överlevndasbart ett tag, tills jag har bestämt mig för hur jag ska göra. Pärmen jag har alla mina gamla tentor och labbrapporter i är också på gränsen till att vara överfull, men det får också gå, så länge. Det är trots allt inte så ofta jag skriver tentor (tack och lov).

Det tog ungefär hela dagen, så därför fick jag inte gjort så mycket annat. Nu är det sängen som gäller. Imorgon ska jag Ica-jobba på förmiddagen, och sedan blir det till att vara dödsfokuserad på Fenix-artiklarna så att jag får klart dem i tid.

Det var bara en person som vågade sig på en gissning (fegisar!!) och det blev ju inte helt rätt, men det var ett tappert försök, så därför får Crolas en liten present på posten, så snart hon mejlat sin adress =)

Rätt översättning ska vara: Cypressen älskar slaven.

Ändelsen -t på verbet (amat) talar om att det är 3:e person singluar som utför verbet. Ändelsen -um är en acukastivändelse, och alltså måste servum (servus i nominativ singluar) vara ett acuksativobjekt (eller direkt objekt, som det heter på modern svenska). Cypressus står i nominativ och alltså blir det subjektet, eftersom subjektet i en latinsk sats alltid står i nominativ. Det här var ju kanske lite mer information än ni behövde, men jag tycker om att språknörda.

Satt och läste igenom lite meningar från övningen i meningsbyggnad förra veckan (latin givetvis, vad annars?). Min grupp var ganska kreataiva och kom på ovanstående mening. Det är lite halv nonsens på den och egentligen skulle den kanske passa bäst i en barnbok, men den är grammatiskt korrekt, och det var syftet. Någon som vågar försöka sig på att översätta den? Den förste som gissar rätt får en liten present. Svaret presenterar jag på fredag.

I övrigt rullar det på. Imorgon är det latinföreläsning igen och nästa vecka är det tenta. Inte en så stor tenta, men i alla fall. Tillräckligt för att trigga mina tentanerver.

Imorgon ska jag dessutom ha kursstart inför en ny kurs, nordisk namnforskning, som jag ska läsa uppe på DAL (Dialekt- och ortnamnsakrivet). Det ska bli spännande.

Jojomen! Jag har en hel del att göra den här veckan också, men inte fullt så mycket som förra veckan. Jag har fått gjort en del, men i vanlig ordning aldrig så mycket som jag borde.

Hur som helst så firade älskling och jag vår femårsdag i söndags. Det firade vi med att åka ner till Stugan och ha det lite mysigt, bara vi två. Vi åt god mat, spelade spel och tittade på film.

Vi var nere och gick en promenad på stranden också, om man nu kan kalla det strand. Strand var det ju förvisso, men inte så mycket. Havet gick nästan 80 meter längre upp än det brukar! Det står ju alltid högre upp på vintern än på sommaren (det visste ni inte, stockholmare!) men det här var verkligen extremt. Jag tror det beror dels på snöstormen i julas, då vattnet frös uppe på sanden (det såg ut ungefär som en plöjd åker fast av is), och dels på att det stormade någon dag innan vi åkte ner.


Som sagt, inte så mycket strand.


Jag trodde först någon slängt ut en massa höbalar, men sedan insåg jag att det var havet som varit och tuggat på kullarna och lämnat kvar gräset, men tagit sanden med sig.


Men jag tycker havet är vackert året om :)


Det här är de berömda Bänkarna då. Havet har möblerat om lite.
Bänkarna brukar iofs stå här, men allt jox runt omkring brukar
inte vara där, bara slät, fin sand.


På den här bilden är det svårt att se vilken årstid det är!

Den kommande veckan har jag en hel del saker att ta itu med, med skolan och min bok och annat som behöver fixas. (måste ju se till att ha helgen fri, då älskling kommer ner och hälsar på för att fira att vi varit ihop i fem år!). Jag kommer med andra ord inte att ha jättemycket tid över för bloggen. Jag ska försöka hålla igång den, men räkna inte med att jag uppdaterar den varje dag. Så är det ibland. När jag kommer tillbaka känner jag mig förhoppningvis tillräckligt nöjd med prologen till min bok för att våga publisera den, så ni kan ju ha det att se fram emot.

Alltså, jag blir lite irriterad. Det har hänt flera gånger på facebook den senaste tiden när någon skrivit en term som jag inte förstått att jag har frågat verderbörande vad det betydde. Som svar har jag fått "googla det", och det stör mig. Hur svårt är det att svara på en vanlig enkel fråga?

Om man skriver något nördigt som inte alla förstår är väl syftet att man vill att andra ska upptäcka ens hobby? Eller? Är det bara jag som tänkte så? Dessutom tycker jag att det hör till vanlig hyfs att förklara saker och ting för folk. Det är liksom det hela begreppet kommunikation bygger kring, men som vanligt tycks vanligt folkvett försvinna på Internet.

Men tänk er själva: i inlägget jag skrev om ordet fuck för ett tag sedan nämnde jag också etymologi. I inlägget förklarar jag vad etymologi är, men om jag inte hade gjort det hade två scenarion inträffat:

1. Folk hade slutat läsa min blogg, eftersom jag använder en massa krångliga termer utan att förklara dem.
2. Folk hade frågat vad 'etymologi' betyder. Jag hade då antingen kubbat svara på samma sak i femtielva olika kommentarer, eller också hade jag kunnat säga "Googla det" och förlorat en massa läsare på det.

Min poäng är att folk är nyfikna i allmänhet, tycker det är intressant att läsa sig termer inom olika specialintressen (i synnerhet deras vänners specialintressen) och om man då inte själv kan förklara detta tycker folk man i allmänhet är lite taskig. Att säga "googla det" är att idiotförklara folk och det förlorar man i allmänhet på själv i slutändan.

Tänk er själva om detta skulle införas som standardsvar i Sverige:
"Fröken, fröken, vad är ett verb?"
"Googla det".

Hur skulle ni tolka det liksom?

Och för er som inte läste inlägget om fuck och således inte vet vad etymologi är: goolga det! ;)

Jag erkänner: jag är kär. I VVT! Allt spel där är så roligt just nu, och evighetskonflikten mellan länderna Tear/Mayene/Illian/Gendrien har äntligen tagit fart ordentligt!

Illians drottning har blivit kidnappad av en illiansk pirat, hyrd av två tairenska furstar. Piraten skulle egentligen döda henne, men det struntade han i och nu ska han sälja henne till en annan tairensk furste (det kommer att ta hus i helvete när det kommer fram till de andra furstarna, hehe). Samtidigt tror ju Illian att deras regent är död, och nu tänker en illiansk adelsman försöka pressa De Nios Råd (som styr Illian när det saknas en regent) till handling, och på han sida har han att gäng legoknektar från Gendrien. Tear å sin sida tycker att läget är helt rätt att anfalla Mayene, eftersom deras regent också fallit offer för den illianska piraten. Mayene har inte mycket militärt försvar att prata om, och nu ska landet krossas! (tror Tear...) Det är med andra ord ett minfält, och den furste som trampar snett kommer att ställa till det rejält, hah! Som SL har jag ju givetvis koll på hur det hela kommer att sluta (eller i alla fall hur det borde sluta), men det tänker jag inte avslöja här. Ni kan läsa fortsättningen här.

Sedan finns det ju mörkvänner som springer runt och ställer till med ofog i Saldaea, fast det tänker jag inte avslöja mer om här, för den intrigen har inte kommit så långt än.

I Vita Tornet har Fiorina (ja, hon heter samma som drottningen i min bok, ibland har jag lite ont om fantasi) äntligen blivit klar med alla novislektionerna. Nu är det bara lite spel som ska avslutas, och så ska satmaran Kiara (som är en helt underbar karaktär att spela mot, för hon är så där lömskt elak, ungefär som Nurise var en gång i tiden. Och som professor Umbridge i Harry Potter, för er som saknar VVT-refernser) få plåga Fiorina lite, eftersom Fiorina har lite oavklarad strafftjänst kvar också.

Just nu är jag hög på VVT, det ger mig ork och energi och jag får lust att göra en massa kreativa saker! Det är bra, för eftersom VVT:are inte är online och har tid att spela med mig dygnet runt får jag omrikta den där kreativa energin till att göra saker som att skriva bok och plugga latin, yey!

Jag har äntligen kommit mig för att gå till frisören, så i morse var jag där och fick en lite ny frisyr. Det är fortfarande jättelångt (och så ska det fortsätta!), men det har hänt lite framtill. Jag fick fina lockar också.

När jag kom hem var jag tvungen att sätta mig och leka med datorkameran så att jag kunde lägga upp en fin bild här. Det började bra, men sedan spårade ur lite, när jag upptäckte alla extrafunktionerna i fotoprogrammet.


Fint med lugg och lockar!



Jag kan vara fin i gråskala också!



Och titta så glad jag blir när det snöar!



För att inte tala om när det blir en massa bubblor av mig som kan flyga runt överallt! Egoboost!

Januari var definitvt ingen läsmånad. Det blev en bok (jag håller visserligen på med I Söderhavet av Robert Louis Stevenson, men den har jag ju inte läst ut än, så den kan jag inte räkna). Visserligen en bra bok, men bara en. Här har ni den:

• I shall wear midnight, Terry Pratchett
  Doubleday, 2010
  Betyg: 4/5

Det här är fjärde delen i Pratchetts serie om Tiffany Aching och The wee free men. Personligen tycker jag att de är de bästa böckerna i hela Discworld-eposet, och den tredje boken, Wintersmith, är en av de bästa jag läst. Det här är Pratchett när han är som bäst, helt enkelt, även om jag inte tyckte att den här boken var lika bra som de föregående. Helt klart läsvärd, i synnerhet om man är intresserad av häxkonster, eftersom Tiffany Aching är en häxa.

De två första böckerna i serien heter The Wee Free Men och A Hat Full of Sky. Den första finns på svenska och heter då Små blå män. De andra vet jag inte om de finns översatta. Jag rekommenderar er hur som helst att läsa böckerna på engelska. Det är inte speciellt svår engelska, och alla ordvitsar (för det vimlar av dem - helt underbart!) gör sig mycket bättre på sitt orginialspråk.